Dixie -Chessex Jersey Jumper

För ett par dagar sedan ramlade jag in i en fotomapp i datorn med bilder på dig. Så söt liten valp var du! Till slut kom jag fram till de sista fotona jag tog på dig, dagen innan vi åkte till Strömsholm. Det var så hemskt att se hur urmärglad du var. Och så hemskt att bli chockad över att se hur hemskt det verkligen var. Tänk att man kan bli så van vid en magrad hund, för att sedan efter lite tid ifrån varandra se hur´hemskt det såg ut.

Jag såg din mamma på utställningen idag. Jag kan se dig i hennes ansikte. Jag kan se dina drag. Och då saknar jag dig så mycket att jag vill gråta. Så jag fick traska iväg lite med lillasyster och lugna ner mig. Du fattas hos mig.

http://fearlessfashionista.blogg.se



Tack alla för Ert stöd och alla varma tankar om vår lilla ängel Dixie, det betyder hemskt mycket för mig att ha så goda vänner och ett så starkt stöd bakom mig som Ni är, ytterligare tusen tack till Er.

Jag saknar dig så djävulskt mycket min hundängel.. du skulle bara veta hur gärna jag hade velat ha dig här hos mig.

Länkarna nedan är tyvärr inte klickbara så för er nyfikna blir det att kopiera och klistra in i adressfältet. Längre fram kommer eventuellt ett gäng filmer att länkas hit men det kommer ta ett tag tills dess. Kram till er alla.


http://www.facebook.com/album.php?aid=49555&l=0bfc2&id=787260550

http://www.facebook.com/album.php?aid=49543&l=6cc57&id=787260550

http://www.facebook.com/album.php?aid=49550&l=42196&id=787260550

Eftersom matte varit utan dator ett tag så har det varit svårt att skriva och lägga in bilder här på sidan så ofta, men nu kommer en liten insats ifrån oss på lånad dator! :)

Dixie och matte dagmattade hundvännen Eyla ett par dagar i förra veckan. De var så söta ihop, och mycket lugnare än vanligt. Självklart var det den sedvanliga överlyckliga hälsningen när de träffades, men de lugnade snabbt ner sig. Dixie försökte bjuda upp Eyla till lek med krokodilen ett par gånger men det tyckte Eyla var för barnsligt, hon föredrog mer "vuxna lekar". Dixie var dock lite mer oförstående denna gången! :P SKÖNT tyckte matte!



Dixie och matte traskar omkring i skogen när vi får chansen och förvånandsvärt många kantareller har vi snubblat på. Det är väl en del av charmen med att vara ute med hund, man behöver inte gå ut för att leta svamp, man blir så lycklig bara vovven är överförtjust. Om man sedan skulle ramla på ett gäng mumsiga svampar är det ju bara ett plus i kanten!!

Igår, torsdag, fick Dixie rumla runt med den ståtliga salukihanen Jatsy. Eyla som löper fick inte vara med och leka utan fick träna passivitet med matte under tiden (samtidigt som hon fick ducka undan ifrån Dixies envisa kyssattacker).

Idag, fredag, blev det en morgonpromenad med vovvarna och vi smakade alla på de mumsiga blåbären som växte längs med gångvägen.
På väg till våra vänner så fick Dixie prova på att springa intill matte när hon cyklade. Bara ett par hundra meter, men attans så skoj det var! I skrivande stund har båda mattar fullt sjå att förklara för Dixie och Eyla att de BÅDA är tjejer och INTE ska vara närgångna på "det" sättet... suck* Många morrningar blir det, från mattarnas håll.

Hoppelihopp



Jag går och fiskar..(men inte ser jag småfiskarna som matte tjatar om simmar precis kring benen på mig)



Krokodil nr 2, Dixie och boll nr 2



Bubbeliblubb



Här står jag och smilar så tänderna strålar.
"Matte, snäääällla, kan jag inte å springa och bada nu? Det är ju min födelsedag!!!"

Knölen på Dixies mage har gjort ett rent mirakulöst återtåg. Den har krympt till en bråkdel av den storlek den var när den var som störst. SKÖNT tycker matte att andas ut, för en stund!

I torsdags var vi på brukshundsklubben och tränade med Böggelfarsan och hans matte. Jättetrevligt tyckte båda mattarna, men både hundarna var smått (!) frustrerade över att de aldrig fick hälsa.
Dixie var ett "never ending energiknippe" och hennes försök till kyssattacker på Adam slutade aldrig, inte ens efter två timmar!! Mer hångelgalen än vår jycke är finns inte att finna!!
Dixie gjorde dessutom, i all sin iver, en uppercut som heter duga på matte som fick en bultande, blödande läpp att grimasera över. usch* :S

Igår var vi i skogen och skuttade runt hela familjen. Trevligt och uppskattat av alla, men var är alla svampar som det ryktats om?! De har nog inte kommit till våra varma trakter än. Jaja, det är väl det pris man får betala när man bor där det är soligt och fint hela tiden! :P

Pust
Ikväll har matte och Dixie trängt oss in i kön till veterinären på vaccinations drop in.
Under eftermiddagen idag hade matte haft (ännu) en genomkörare på Dixie med kloklippare, öronrengörning och borsten. När Dixies mage skulle borstas tyckte matte att det nog blir lättare om vovven får ligga på rygg i knä. Sagt och gjort, men oj så skraj matte blev. En stor knöl på magen på Dixie. Usch. "Cancer!" var första tanken. Matte samlade snabbt ihop Dixies papper och åkte med väninnan (tusen tack för skjutsen!) till veterinären. På tisdagar har vår veterinär drop in för vaccination så vi tog chansen att de inte skulle kasta ut oss när vi kom med en knöl istället för att vilja ha en spruta.

Väl framme hos veterinären fick matte och Dixie stå/sitta i kö i en kokhet veterinärmottagning i ca 50 min. Världens sötaste lilla golden satt i kön före oss, men eftersom kvällens tema (för i princip alla andra än oss) var vaccinering så kändes det, mer än vanligt, som att hälsa på en främling inte var den bästa idéen. TonårsDixie fick tusen tillsägningar av matte om att sitta stilla och inte vara så hångeltokig.

Sköterskan i reception tittade på knölen och sa att eftersom den satt så löst och Dixie inte verkade ha ont av den så misstänkte hon, trots storleken, att det var en fettknöl, dock kunde hon inte säga 100 %. Vi bestämde att vi avvaktar med veterinärsundersökning till vaccinationsbesöket om ett par veckor. Vi fick med akutnumret hem, ifall knölen skulle växa fick vi höra av oss så får vi boka en tid direkt. Matte blev lugnad, men ifall den läbbiga knölen blir bara en liten gnutta större åker vi in igen DIREKT.


PS. Dixies väger idag ca 21,5 kg.

Swimwear 2007
Familjen hade planer på att åka båt med husses bekanta över midsommar om vädret blivit lite vackrare. Av denna anledning inhandlades denna snygga outfit till lilltösen. Visst blev hon tjusig?!



Spinkis iklädd en vacker, modernt skrikorange flytväst!


Midsommarfirande
På grund av det envisa regnet blev det midsommarfirande hemma i Örebro istället för en båttur. Dixie som fick busa och rejsa runt med kompanjonen Eyla största delen av midsommaraftonskvällen visade dock inga som helst tecken på att vara missnöjd med situationen!



Dixie har bättre för sig än att titta in i kameran (kanske är det någon härligt spännande fluga som hägrar?!), matte snudd på blundar, men visst är det fint med hela familjen samlad vid vårt överdrivet tilltagna midsommarbord?!!


Tonår
Dixie är numera en fullfjädrad tonåring. Trots i alla dess former visar sig:
-Hörseln fungerar på hunden. Det gör dock även den egna viljan, alldeles för mycket.
-Springer ut för att leka. UTAN matte eller husse.. Hela vägen ut från vardagsrummet, ner för trappan, över lilla cykelvägen för att förväntansfullt ligga och vänta på gräsmattan utanför. morr*
-"Gå fint, vad är det?"
-"Komma på inkallning?.. njae, det ringer tyvärr inga klockor.. nu ska jag iväg och undersöka något spännande"
-"PIIIIIIIIP, GNYYYYY!!!! Det kommer någon! Någon går förbi! Jag hörde ett ljud! OOOOOOH, något kanske händer som inte jag är mitt i centrum av, PANIK!"

Matte suckar åt sin tonårshund och skjuter tankar på egna människotonåringar på en mer och mer avlägsen framtid...

Dixie med flock har bott i vatten i helgen. Vi åkte till kalkbrottet (på fredag utan husse samt) lördag och på söndagen var vi på ön bredvid Hjälmarbaden.  På ön var det inlandsvind så vattnet var inte så mysigt. Matte och husse nöjde sig med att bada benen. Det gjorde inte Dixie! :D

Hundsim i kalkbrottet http://www.youtube.com/watch?v=hkEZLL1AiFg
Dixie och matte tar en liten simtur tillsammans i kalkbrottet, husse dokumenterar. Synd bara att det var så mycket folk att kopplet var tvunget att vara på.. :( Matte vill undvika en encore av fredagens bokincident så det blev att sitta fast för Dixie.
Sötisen gjorde trots detta (med en hjälpande lätt klapp på baken) ett duktigt räddningsförsök och ankhoppade ut från bryggan och simmade ut mot matte som var "nödställd" lite längre ut i vattnet. Matte lugnade henne när hon kom fram och satte henne på kurs tillbaka till husse. "Nej, den gubben går inte, du ska RÄDDAS", menade Dixie som tvärvände när hon var nästan framme vid husse och bryggan. Matte MÅSTE med till bryggan så man vet att hon är i säkerhet. Söta, söta lilla hund, puss på dig*

Oj då, glömde visst att berätta om de andra vovvarna som badade i kalkbrottet i lördags. Det var så skoj att se alla vovvars olika inställning till vatten. Alltifrån Dixies "vatten är livet" till "vatten kan vara slutet på ditt liv" demonstrerades aktivt av olika jyckar. En golden av modell äldre tog sig an vattnet på samma sätt som luft. Bara lunkade på rakt ner, simmade ett par varv och gick upp och lade sig och somnade. En meter ifrån Dixie. Dixie kunde inte förstå hur någon kan sova när man är så nära en potentiell lekkamrat. En misstänk blandis schäfer-dobermannhane var otrolig feg. Det var så skoj att se hur denne store starke karl skuttade och ormade sig för det farliga vattnets skull. "Spännande, lockande med oh så farligt", tyckte han. Den allra roligaste var nog den tjockkorvsliknanade vovven av obestämbar ras som fullkomligen dyrkade vattnet. Hon guppade runt i vattnet som en vinkork och det märktes hur mycket hon trivdes. Det var så härligt att se! Sedan var det ett par vovvar till som plaskade omkring, men självklart var det vår Dixie som var stjärnan! :D



När man har badat färdigt måste man torka sig!

Nu har även matte och Dixie hittat till det härliga kalkbrottet!
Idag var matte, Dixie och en hundekipage till och badade och hade det mysigt hela dagen! Dixie är en sådan fisk i vattnet!! Hon plaskar i starten men snart kommer simtekniken in! :) Många vändor ner i vattnet hann vi med samt ett, myckert tvekande, hopp från bryggan (mattes väninna i vattnet MÅSTE räddas! :D ). Tyvärr fanns det annat folk där så när vovvarna skulle leka och fick springa fria (självklart frågade vi det andra folket först om det var okej att de var lösa) så spurtade Dixie rakt in i en tjej som låg och läste.. och en sida i hennes bok gick sönder. suck* Matte tyckte det hela var hemskt förargligt och beklagade och erbjöd sig att ersätta boken. Den inte så glada tjejen var trevligt och sade att det inte behövdes.. men usch så trist. :(
Dixie låg i skuggan när matte solade benen och skuggade bonnabrännan. Eller ja, låg och låg, denna lilla dam är en ål!! Hon slingrade sig längs med marken för att komma dit hon ville, inte sällan var målet att busa med hundkompisen.. suck för denna tonårig!!!

En RIKTIGT lyckad dag var det, trots bokincidenten, och åh så härligt det var att simma ihop!


HÄRLIGT med en simtur tycker både matte och Dixie!



Dixie sitter givakt i väntan på nästa dopp i vattnet.

Gårdagens utställning gick mindre bra.. Matte, husse och hund anlände i god tid på plats på utställningsdagen och fick en bra plats vid ringen. Fel ring visade det sig, matte hade tittat fel och förstått J (jakthundsklass) som Ju (Juniorklas)... fy på slarviga matte. Efter ca en halvtimme flyttade vi på oss och satte oss vid rätt ring. Turligt nog var den rätta ringen mindre tätbefolkad och det var lätt att hitta en bra plats. Vädret för dagen började molnigt, allt eftersom dagen gick  blev det sämre och sämre väder. Droppar började falla och det blev sakta men säkert ett tungt, ihållande regn som gjorde såväl hundar som förare dyngsura. Brorsan Easys grupp, juniorhanar, var först ut och fick iaf vara torra en liten stund. Snyggisbrorsan fick en 1:a i kvalité men ingen placering. Efter lång och blöt väntan fick Dixie och matte ta plats i den trångbefolkade/trångbehundade ringen. Dixie var lite nipprigare än vanligt men uppförde sig annars helt okej i ringen. Vi var nummer sju att bli bedömda individuellt så det blev "snabbt" vår tur. Domaren var inte imponerad av vår gödning av Dixie, fortfarande för klen tyckte han. "Hon måste bredda sig och utvecklas mer. Ge henne 1-2 år så ska det säkert lösa sig", sa han. Dixie fick en 2:a i kvalité, dels för att hon inte är så utvecklad men även för att hennes ögon är för runda..Va'?!? Matte håller med om det förstnämnda, men för runda ögon?! Nej. Kanske var det regnet som slickade hennes päls mot kroppen som gjorde att hennes ögon såg större/rundare ut än de faktiskt är? Syster Märta fick en 1:a i kvalité iaf, det hann vi se. Vi hoppas självklart att det räckte till en placering för henne, men vår flock flydde regnet vid första chansen. När Dixie fått en 2:a och inte fick fortsätta till konkurrensen var vädret för ogästvänligt för att vi skulle orka stå ut och vänta till de övriga ca 20 individuella bedömningarna var färdiga för att heja på syster Märta.
 I vart fall, nu blir det ett rejält utställningsuppehåll för vår lilla dam, nu blir det viltspår, apportering och lydnad istället! Himla tur att man alltid tycker sin egna hund är underbar trots alla knäppa domare!! :D


Kritik ifrån denna utställning:
Medelstor juniortik som behöver mer tid att utvecklas sött huvud, uttr störs av runda ögon, lång hals, knappt vinklat framställ, behöver utveckla son bröstkorg, knappt vinklat bakställ, tunn benstomme, rör sig m. korta steg, glad och trevlig tik



Usch vilket väder.. inte alls hundväder!



Dixie och matte på språng.. är detta vad som kallas korta steg?! Morr*



Dixie ställer upp sig, kanske inte den vackraste uppställningen.. :S 
I förgrunden på bilden väntar Gunnel (Easys matte) med Märta på sin tur, vi Chessexare visas ju i följd.

Matte har ikväll varit på 1/2 föreläsning med temat "Lydnad och Glädje". Föreläsningen var mellan 19-21, men i halvtidspaus avlägsnade sig matte.. Inte för att det var tråkigt, utan för att hon skämdes över sina ihärdiga gäspningar, usch så pinsamt! Det budskap som, enligt matte, var det enda nya, vettiga var vikten av att uppmuntra de önskade beteenden som hunden utför spontant. Dvs att man inte bara ska belöna när man står med hunden framför sig och ska "träna", utan även när hunden gör något duktigt i egen uppfinningsrikedom.

Ikväll har matte och Dixie varit på öppenträning, i kennelklubbens regi, på brukshundsklubben. Det var väl behövligt. Dixie behöver lära sig att uppföra sig ordentligt i andra hundars sällskap utan att göra utfall för att kyssattackera varje jycke hon ser. Det var en riktig utmaning, den lydiga hund som går koppellös när vi tränar här på hemmaplan hade stora svårigheter att visa sig på kvällens träning.

Matte och Dixie åkte buss till klubben, och fick därmed även lite av den träningsvalutan, därefter traskade vi fram till klubbområdet. På klubben var det verkligen många hundar, ett tjugotal var där för att träna tillsammans. Det var samma ledare som till valpkursen, och inte mig emot, hon är en vettig person. Vi tränade på samma sätt som tidigare. Passivitet i början, sedan traska fram och tillbaka på olika sätt och försöka få våra vovvar att inte hälsa på varandra. Svårare än det låter! :P Dixies batterier tog slut redan efter fem minuter, sedan var hon galen och gjorde utfall flera gånger om. Matte blev frustrerad. När vi tränade lite mer fritt hittade vi en snäll tollare som vi tränade ihop med. Det gick direkt mycket bättre. Vi cirkulerade varandra, gick runt varandra och växlade mellan att ha passiv och aktiv hund, om vartannat. Toppenträning! Därefter gick matte och Dixie slalom i en åtta flera varv mellan två golden. Jätteduktig Dixie! Stolt matte* Sedan avslutade vi med ett par övningar vi brukar träna hemma, fast nu mitt ibland de andra hundarna. Så att gå lös och backa, sitt-ligg-stå och inkallning med flera hundar omkring, det är inga problem alls, men att gå förbi dem i koppel utan att vilja hångla upp dem, det går inte..!! Märklig hund vi har!

Vi tog bussen hem och Dixie var hemskt trött, det syntes på hela hennes kroppsspråk. Väl hemma har hon knappt rört sig. Hon drack vatten och åt lite mat, därefter somnade hon omedelbart som en stock. Enda gången hon rört sig är för att följa matte till datorn och kollapsa där istället! Såhär har Dixie sett ut sen vi kom hem kl 21:20:

Hejsan alla kompisar,

Jag har inte så mycket nytt att berätta, det är därför matte inte skriver så ofta nu för tiden. Matte har satt mig på gödningsdiet så jag får inte göra så mycket kul alls nu, bara bli tjock. :( Det bästa vi gör nu på dagarna är att träna och leka på gräsplätten utanför. Matte har fått för sig att jag ska träna att backa och gå framåt hela tiden. Suck*, så jobbig hon är. Vi tränar på att jag ska sätta mig, ligga och stå när matte står en bit bort och säger till mig. Sedan så tränar vi på att matte ska gå långt bort och jag ska ligga stilla och vänta tills hon ger tecken att jag ska komma. Det är jättesvårt att ligga stilla, särskilt när matte sätter sig å huk, då vill man ju komma direkt! Sen så säger matte att hon ska skicka in ett papper så vi kan träna viltspår.. hua*, vad läbbigt. Nu ska jag slumra vidare på den varma, halvskuggiga balkongen,

Massor med blöta kyssar till er alla! //Dixie


-Här försöker matte få ståbild på mig med viftande svans och ta kort på mig samtidigt!



-Fint huvud jag har va?!



-Här ute brukar vi vara och leka och träna


Ps. Matte har fixat ett par kortisfilmer som ni kan se på om ni vill!

Inkallning:
http://www.youtube.com/watch?v=Xxqu4O4RIwM (kortare)

Backar:
http://www.youtube.com/watch?v=0lqf5qyymxk (lite längre)