Hos veterinären
Pust
Ikväll har matte och Dixie trängt oss in i kön till veterinären på vaccinations drop in.
Under eftermiddagen idag hade matte haft (ännu) en genomkörare på Dixie med kloklippare, öronrengörning och borsten. När Dixies mage skulle borstas tyckte matte att det nog blir lättare om vovven får ligga på rygg i knä. Sagt och gjort, men oj så skraj matte blev. En stor knöl på magen på Dixie. Usch. "Cancer!" var första tanken. Matte samlade snabbt ihop Dixies papper och åkte med väninnan (tusen tack för skjutsen!) till veterinären. På tisdagar har vår veterinär drop in för vaccination så vi tog chansen att de inte skulle kasta ut oss när vi kom med en knöl istället för att vilja ha en spruta.
Väl framme hos veterinären fick matte och Dixie stå/sitta i kö i en kokhet veterinärmottagning i ca 50 min. Världens sötaste lilla golden satt i kön före oss, men eftersom kvällens tema (för i princip alla andra än oss) var vaccinering så kändes det, mer än vanligt, som att hälsa på en främling inte var den bästa idéen. TonårsDixie fick tusen tillsägningar av matte om att sitta stilla och inte vara så hångeltokig.
Sköterskan i reception tittade på knölen och sa att eftersom den satt så löst och Dixie inte verkade ha ont av den så misstänkte hon, trots storleken, att det var en fettknöl, dock kunde hon inte säga 100 %. Vi bestämde att vi avvaktar med veterinärsundersökning till vaccinationsbesöket om ett par veckor. Vi fick med akutnumret hem, ifall knölen skulle växa fick vi höra av oss så får vi boka en tid direkt. Matte blev lugnad, men ifall den läbbiga knölen blir bara en liten gnutta större åker vi in igen DIREKT.
PS. Dixies väger idag ca 21,5 kg.
Ikväll har matte och Dixie trängt oss in i kön till veterinären på vaccinations drop in.
Under eftermiddagen idag hade matte haft (ännu) en genomkörare på Dixie med kloklippare, öronrengörning och borsten. När Dixies mage skulle borstas tyckte matte att det nog blir lättare om vovven får ligga på rygg i knä. Sagt och gjort, men oj så skraj matte blev. En stor knöl på magen på Dixie. Usch. "Cancer!" var första tanken. Matte samlade snabbt ihop Dixies papper och åkte med väninnan (tusen tack för skjutsen!) till veterinären. På tisdagar har vår veterinär drop in för vaccination så vi tog chansen att de inte skulle kasta ut oss när vi kom med en knöl istället för att vilja ha en spruta.
Väl framme hos veterinären fick matte och Dixie stå/sitta i kö i en kokhet veterinärmottagning i ca 50 min. Världens sötaste lilla golden satt i kön före oss, men eftersom kvällens tema (för i princip alla andra än oss) var vaccinering så kändes det, mer än vanligt, som att hälsa på en främling inte var den bästa idéen. TonårsDixie fick tusen tillsägningar av matte om att sitta stilla och inte vara så hångeltokig.
Sköterskan i reception tittade på knölen och sa att eftersom den satt så löst och Dixie inte verkade ha ont av den så misstänkte hon, trots storleken, att det var en fettknöl, dock kunde hon inte säga 100 %. Vi bestämde att vi avvaktar med veterinärsundersökning till vaccinationsbesöket om ett par veckor. Vi fick med akutnumret hem, ifall knölen skulle växa fick vi höra av oss så får vi boka en tid direkt. Matte blev lugnad, men ifall den läbbiga knölen blir bara en liten gnutta större åker vi in igen DIREKT.
PS. Dixies väger idag ca 21,5 kg.
Kommentarer
Postat av: Hanna (igen)
Usch så läskigt! Men det är säkert en fettknöl, vår gamla hund hade en sån en gång och det är tydligen vanligt. Och som sagt, cancer sitter väl oftast fast? Även på hundar? Vi håller i alla fall ALLA tummar och tassar vi kan hitta här hemma! KRAM
Postat av: dii
åh kära nån! Vad otäckt... men somsagt sköterskan har säkert rätt! 21.5??? oj... känner mig fjantig med 4.1 :P puss
Postat av: sandra
han fick lite diarré men han mår fint.
Postat av: sandra
för att jävlas? hehe
Trackback
