Din pappa finns inte här nere längre, är han hos dig nu?
Jag satt på tåget och surfade runt ibland våra hundvänners sidor och läste om hur de har det. Råkade då på beskedet att din pappa har lämnat oss här nere. Finns han hos dig nu? Han var en riktig stjärna. Hade det inte varit för hans charm så hade kanske inte du hamnat hos oss. Din pappa var en stjärna och du var, och är, en ängel. Jag saknar dig så mycket, så ofta. När jag läser vad någon skrivit om dina systrar och bröder, som jag minns var samma drag som du hade, då gör det ont i hjärtat. Jag har halsbandet med ditt foto på mig, du är så vacker där. Jag kommer aldrig att tänka på dig som annat än min underbara ängel som inget annat vill än att vara till lags.. och bada.
Idag träffade jag din mamma..
För ett par dagar sedan ramlade jag in i en fotomapp i datorn med bilder på dig. Så söt liten valp var du! Till slut kom jag fram till de sista fotona jag tog på dig, dagen innan vi åkte till Strömsholm. Det var så hemskt att se hur urmärglad du var. Och så hemskt att bli chockad över att se hur hemskt det verkligen var. Tänk att man kan bli så van vid en magrad hund, för att sedan efter lite tid ifrån varandra se hur´hemskt det såg ut.
Jag såg din mamma på utställningen idag. Jag kan se dig i hennes ansikte. Jag kan se dina drag. Och då saknar jag dig så mycket att jag vill gråta. Så jag fick traska iväg lite med lillasyster och lugna ner mig. Du fattas hos mig.
Jag såg din mamma på utställningen idag. Jag kan se dig i hennes ansikte. Jag kan se dina drag. Och då saknar jag dig så mycket att jag vill gråta. Så jag fick traska iväg lite med lillasyster och lugna ner mig. Du fattas hos mig.
Det märks att du är borta
Idag var det en granne som jag knappt vet själv vem det är som frågade efter dig. Hon frågade vad som hänt med den andra hunden.. Folk har sett dig och minns dig ängeln, till och med de som inte kände dig som vi gjorde, även de märker att du fattas. Men det är klart, vi var ju uteplatsens radarpar.
Lillasyster är hemma nu..
Jag planerar att skriva ett längre inlägg här och berätta om Dixies sjukdom. Eftersom det är tufft för mig att tänka på hennes sjukdom så tar det sin lilla tid med skrivandet.
Under tiden vill jag presentera hennes "lillasyster" som den 27:e december anlände hit hem, henne kan ni läsa om på adressen:
Under tiden vill jag presentera hennes "lillasyster" som den 27:e december anlände hit hem, henne kan ni läsa om på adressen:
http://fearlessfashionista.blogg.se
Tack alla för Ert stöd och alla varma tankar om vår lilla ängel Dixie, det betyder hemskt mycket för mig att ha så goda vänner och ett så starkt stöd bakom mig som Ni är, ytterligare tusen tack till Er.
Min hundängel
Jag saknar dig så djävulskt mycket min hundängel.. du skulle bara veta hur gärna jag hade velat ha dig här hos mig.
Länkar till ett par album med Dixiebilder
Länkarna nedan är tyvärr inte klickbara så för er nyfikna blir det att kopiera och klistra in i adressfältet. Längre fram kommer eventuellt ett gäng filmer att länkas hit men det kommer ta ett tag tills dess. Kram till er alla.
http://www.facebook.com/album.php?aid=49555&l=0bfc2&id=787260550
http://www.facebook.com/album.php?aid=49543&l=6cc57&id=787260550
http://www.facebook.com/album.php?aid=49550&l=42196&id=787260550
http://www.facebook.com/album.php?aid=49555&l=0bfc2&id=787260550
http://www.facebook.com/album.php?aid=49543&l=6cc57&id=787260550
http://www.facebook.com/album.php?aid=49550&l=42196&id=787260550
Hundvakt och skogen
Eftersom matte varit utan dator ett tag så har det varit svårt att skriva och lägga in bilder här på sidan så ofta, men nu kommer en liten insats ifrån oss på lånad dator! :)
Dixie och matte dagmattade hundvännen Eyla ett par dagar i förra veckan. De var så söta ihop, och mycket lugnare än vanligt. Självklart var det den sedvanliga överlyckliga hälsningen när de träffades, men de lugnade snabbt ner sig. Dixie försökte bjuda upp Eyla till lek med krokodilen ett par gånger men det tyckte Eyla var för barnsligt, hon föredrog mer "vuxna lekar". Dixie var dock lite mer oförstående denna gången! :P SKÖNT tyckte matte!
Pusstund på uteplatsen
Dixie och matte traskar omkring i skogen när vi får chansen och förvånandsvärt många kantareller har vi snubblat på. Det är väl en del av charmen med att vara ute med hund, man behöver inte gå ut för att leta svamp, man blir så lycklig bara vovven är överförtjust. Om man sedan skulle ramla på ett gäng mumsiga svampar är det ju bara ett plus i kanten!!
"Jag river upp mängder av mossa och använder den som täckmantel på tassarna, sedan trycker jag mig mot marken så mycket jag bara kan. Sådär, nu syns jag inte alls, jag är OMÖJLIG att upptäcka!" stolt*
"Man blir trött av att leka i skogen.."
"..helt UTPUMPAD!.."
"..men matte blir tydligen överlycklig när vi ramlar på sådana här gula saker.
Jag vet inte jag, jag tycker bättre om blåbär!"
Dixie och matte dagmattade hundvännen Eyla ett par dagar i förra veckan. De var så söta ihop, och mycket lugnare än vanligt. Självklart var det den sedvanliga överlyckliga hälsningen när de träffades, men de lugnade snabbt ner sig. Dixie försökte bjuda upp Eyla till lek med krokodilen ett par gånger men det tyckte Eyla var för barnsligt, hon föredrog mer "vuxna lekar". Dixie var dock lite mer oförstående denna gången! :P SKÖNT tyckte matte!
Pusstund på uteplatsen
Dixie och matte traskar omkring i skogen när vi får chansen och förvånandsvärt många kantareller har vi snubblat på. Det är väl en del av charmen med att vara ute med hund, man behöver inte gå ut för att leta svamp, man blir så lycklig bara vovven är överförtjust. Om man sedan skulle ramla på ett gäng mumsiga svampar är det ju bara ett plus i kanten!!
"Jag river upp mängder av mossa och använder den som täckmantel på tassarna, sedan trycker jag mig mot marken så mycket jag bara kan. Sådär, nu syns jag inte alls, jag är OMÖJLIG att upptäcka!" stolt*
"Man blir trött av att leka i skogen.."
"..helt UTPUMPAD!.."
"..men matte blir tydligen överlycklig när vi ramlar på sådana här gula saker.
Jag vet inte jag, jag tycker bättre om blåbär!"
Karnevalsklädd
"Kan matte så kan jag!", säger Dixie iklädd sitt vackra mobilsmycke.
Lek och promenader i Örebro
Lekgänget återsamlat
Igår, torsdag, fick Dixie rumla runt med den ståtliga salukihanen Jatsy. Eyla som löper fick inte vara med och leka utan fick träna passivitet med matte under tiden (samtidigt som hon fick ducka undan ifrån Dixies envisa kyssattacker).
Idag, fredag, blev det en morgonpromenad med vovvarna och vi smakade alla på de mumsiga blåbären som växte längs med gångvägen.
På väg till våra vänner så fick Dixie prova på att springa intill matte när hon cyklade. Bara ett par hundra meter, men attans så skoj det var! I skrivande stund har båda mattar fullt sjå att förklara för Dixie och Eyla att de BÅDA är tjejer och INTE ska vara närgångna på "det" sättet... suck* Många morrningar blir det, från mattarnas håll.
Gotland: Mini bildserie
Hoppelihopp
Jag går och fiskar..(men inte ser jag småfiskarna som matte tjatar om simmar precis kring benen på mig)
Krokodil nr 2, Dixie och boll nr 2
Bubbeliblubb
Här står jag och smilar så tänderna strålar.
"Matte, snäääällla, kan jag inte å springa och bada nu? Det är ju min födelsedag!!!"
Update
Knölen på Dixies mage har gjort ett rent mirakulöst återtåg. Den har krympt till en bråkdel av den storlek den var när den var som störst. SKÖNT tycker matte att andas ut, för en stund!
I torsdags var vi på brukshundsklubben och tränade med Böggelfarsan och hans matte. Jättetrevligt tyckte båda mattarna, men både hundarna var smått (!) frustrerade över att de aldrig fick hälsa.
Dixie var ett "never ending energiknippe" och hennes försök till kyssattacker på Adam slutade aldrig, inte ens efter två timmar!! Mer hångelgalen än vår jycke är finns inte att finna!!
Dixie gjorde dessutom, i all sin iver, en uppercut som heter duga på matte som fick en bultande, blödande läpp att grimasera över. usch* :S
Igår var vi i skogen och skuttade runt hela familjen. Trevligt och uppskattat av alla, men var är alla svampar som det ryktats om?! De har nog inte kommit till våra varma trakter än. Jaja, det är väl det pris man får betala när man bor där det är soligt och fint hela tiden! :P
I torsdags var vi på brukshundsklubben och tränade med Böggelfarsan och hans matte. Jättetrevligt tyckte båda mattarna, men både hundarna var smått (!) frustrerade över att de aldrig fick hälsa.
Dixie var ett "never ending energiknippe" och hennes försök till kyssattacker på Adam slutade aldrig, inte ens efter två timmar!! Mer hångelgalen än vår jycke är finns inte att finna!!
Dixie gjorde dessutom, i all sin iver, en uppercut som heter duga på matte som fick en bultande, blödande läpp att grimasera över. usch* :S
Igår var vi i skogen och skuttade runt hela familjen. Trevligt och uppskattat av alla, men var är alla svampar som det ryktats om?! De har nog inte kommit till våra varma trakter än. Jaja, det är väl det pris man får betala när man bor där det är soligt och fint hela tiden! :P
Hos veterinären
Pust
Ikväll har matte och Dixie trängt oss in i kön till veterinären på vaccinations drop in.
Under eftermiddagen idag hade matte haft (ännu) en genomkörare på Dixie med kloklippare, öronrengörning och borsten. När Dixies mage skulle borstas tyckte matte att det nog blir lättare om vovven får ligga på rygg i knä. Sagt och gjort, men oj så skraj matte blev. En stor knöl på magen på Dixie. Usch. "Cancer!" var första tanken. Matte samlade snabbt ihop Dixies papper och åkte med väninnan (tusen tack för skjutsen!) till veterinären. På tisdagar har vår veterinär drop in för vaccination så vi tog chansen att de inte skulle kasta ut oss när vi kom med en knöl istället för att vilja ha en spruta.
Väl framme hos veterinären fick matte och Dixie stå/sitta i kö i en kokhet veterinärmottagning i ca 50 min. Världens sötaste lilla golden satt i kön före oss, men eftersom kvällens tema (för i princip alla andra än oss) var vaccinering så kändes det, mer än vanligt, som att hälsa på en främling inte var den bästa idéen. TonårsDixie fick tusen tillsägningar av matte om att sitta stilla och inte vara så hångeltokig.
Sköterskan i reception tittade på knölen och sa att eftersom den satt så löst och Dixie inte verkade ha ont av den så misstänkte hon, trots storleken, att det var en fettknöl, dock kunde hon inte säga 100 %. Vi bestämde att vi avvaktar med veterinärsundersökning till vaccinationsbesöket om ett par veckor. Vi fick med akutnumret hem, ifall knölen skulle växa fick vi höra av oss så får vi boka en tid direkt. Matte blev lugnad, men ifall den läbbiga knölen blir bara en liten gnutta större åker vi in igen DIREKT.
PS. Dixies väger idag ca 21,5 kg.
Ikväll har matte och Dixie trängt oss in i kön till veterinären på vaccinations drop in.
Under eftermiddagen idag hade matte haft (ännu) en genomkörare på Dixie med kloklippare, öronrengörning och borsten. När Dixies mage skulle borstas tyckte matte att det nog blir lättare om vovven får ligga på rygg i knä. Sagt och gjort, men oj så skraj matte blev. En stor knöl på magen på Dixie. Usch. "Cancer!" var första tanken. Matte samlade snabbt ihop Dixies papper och åkte med väninnan (tusen tack för skjutsen!) till veterinären. På tisdagar har vår veterinär drop in för vaccination så vi tog chansen att de inte skulle kasta ut oss när vi kom med en knöl istället för att vilja ha en spruta.
Väl framme hos veterinären fick matte och Dixie stå/sitta i kö i en kokhet veterinärmottagning i ca 50 min. Världens sötaste lilla golden satt i kön före oss, men eftersom kvällens tema (för i princip alla andra än oss) var vaccinering så kändes det, mer än vanligt, som att hälsa på en främling inte var den bästa idéen. TonårsDixie fick tusen tillsägningar av matte om att sitta stilla och inte vara så hångeltokig.
Sköterskan i reception tittade på knölen och sa att eftersom den satt så löst och Dixie inte verkade ha ont av den så misstänkte hon, trots storleken, att det var en fettknöl, dock kunde hon inte säga 100 %. Vi bestämde att vi avvaktar med veterinärsundersökning till vaccinationsbesöket om ett par veckor. Vi fick med akutnumret hem, ifall knölen skulle växa fick vi höra av oss så får vi boka en tid direkt. Matte blev lugnad, men ifall den läbbiga knölen blir bara en liten gnutta större åker vi in igen DIREKT.
PS. Dixies väger idag ca 21,5 kg.
Midsommar och tonårstid
Swimwear 2007
Familjen hade planer på att åka båt med husses bekanta över midsommar om vädret blivit lite vackrare. Av denna anledning inhandlades denna snygga outfit till lilltösen. Visst blev hon tjusig?!
Spinkis iklädd en vacker, modernt skrikorange flytväst!
Midsommarfirande
På grund av det envisa regnet blev det midsommarfirande hemma i Örebro istället för en båttur. Dixie som fick busa och rejsa runt med kompanjonen Eyla största delen av midsommaraftonskvällen visade dock inga som helst tecken på att vara missnöjd med situationen!
Dixie har bättre för sig än att titta in i kameran (kanske är det någon härligt spännande fluga som hägrar?!), matte snudd på blundar, men visst är det fint med hela familjen samlad vid vårt överdrivet tilltagna midsommarbord?!!
Tonår
Dixie är numera en fullfjädrad tonåring. Trots i alla dess former visar sig:
-Hörseln fungerar på hunden. Det gör dock även den egna viljan, alldeles för mycket.
-Springer ut för att leka. UTAN matte eller husse.. Hela vägen ut från vardagsrummet, ner för trappan, över lilla cykelvägen för att förväntansfullt ligga och vänta på gräsmattan utanför. morr*
-"Gå fint, vad är det?"
-"Komma på inkallning?.. njae, det ringer tyvärr inga klockor.. nu ska jag iväg och undersöka något spännande"
-"PIIIIIIIIP, GNYYYYY!!!! Det kommer någon! Någon går förbi! Jag hörde ett ljud! OOOOOOH, något kanske händer som inte jag är mitt i centrum av, PANIK!"
Matte suckar åt sin tonårshund och skjuter tankar på egna människotonåringar på en mer och mer avlägsen framtid...
Familjen hade planer på att åka båt med husses bekanta över midsommar om vädret blivit lite vackrare. Av denna anledning inhandlades denna snygga outfit till lilltösen. Visst blev hon tjusig?!
Spinkis iklädd en vacker, modernt skrikorange flytväst!
Midsommarfirande
På grund av det envisa regnet blev det midsommarfirande hemma i Örebro istället för en båttur. Dixie som fick busa och rejsa runt med kompanjonen Eyla största delen av midsommaraftonskvällen visade dock inga som helst tecken på att vara missnöjd med situationen!
Dixie har bättre för sig än att titta in i kameran (kanske är det någon härligt spännande fluga som hägrar?!), matte snudd på blundar, men visst är det fint med hela familjen samlad vid vårt överdrivet tilltagna midsommarbord?!!
Tonår
Dixie är numera en fullfjädrad tonåring. Trots i alla dess former visar sig:
-Hörseln fungerar på hunden. Det gör dock även den egna viljan, alldeles för mycket.
-Springer ut för att leka. UTAN matte eller husse.. Hela vägen ut från vardagsrummet, ner för trappan, över lilla cykelvägen för att förväntansfullt ligga och vänta på gräsmattan utanför. morr*
-"Gå fint, vad är det?"
-"Komma på inkallning?.. njae, det ringer tyvärr inga klockor.. nu ska jag iväg och undersöka något spännande"
-"PIIIIIIIIP, GNYYYYY!!!! Det kommer någon! Någon går förbi! Jag hörde ett ljud! OOOOOOH, något kanske händer som inte jag är mitt i centrum av, PANIK!"
Matte suckar åt sin tonårshund och skjuter tankar på egna människotonåringar på en mer och mer avlägsen framtid...
Mera bad, bara bad, bara massor utav bad! (filmlänk inlagd)
Dixie med flock har bott i vatten i helgen. Vi åkte till kalkbrottet (på fredag utan husse samt) lördag och på söndagen var vi på ön bredvid Hjälmarbaden. På ön var det inlandsvind så vattnet var inte så mysigt. Matte och husse nöjde sig med att bada benen. Det gjorde inte Dixie! :D
Hundsim i kalkbrottet http://www.youtube.com/watch?v=hkEZLL1AiFg
Dixie och matte tar en liten simtur tillsammans i kalkbrottet, husse dokumenterar. Synd bara att det var så mycket folk att kopplet var tvunget att vara på.. :( Matte vill undvika en encore av fredagens bokincident så det blev att sitta fast för Dixie.
Sötisen gjorde trots detta (med en hjälpande lätt klapp på baken) ett duktigt räddningsförsök och ankhoppade ut från bryggan och simmade ut mot matte som var "nödställd" lite längre ut i vattnet. Matte lugnade henne när hon kom fram och satte henne på kurs tillbaka till husse. "Nej, den gubben går inte, du ska RÄDDAS", menade Dixie som tvärvände när hon var nästan framme vid husse och bryggan. Matte MÅSTE med till bryggan så man vet att hon är i säkerhet. Söta, söta lilla hund, puss på dig*
Oj då, glömde visst att berätta om de andra vovvarna som badade i kalkbrottet i lördags. Det var så skoj att se alla vovvars olika inställning till vatten. Alltifrån Dixies "vatten är livet" till "vatten kan vara slutet på ditt liv" demonstrerades aktivt av olika jyckar. En golden av modell äldre tog sig an vattnet på samma sätt som luft. Bara lunkade på rakt ner, simmade ett par varv och gick upp och lade sig och somnade. En meter ifrån Dixie. Dixie kunde inte förstå hur någon kan sova när man är så nära en potentiell lekkamrat. En misstänk blandis schäfer-dobermannhane var otrolig feg. Det var så skoj att se hur denne store starke karl skuttade och ormade sig för det farliga vattnets skull. "Spännande, lockande med oh så farligt", tyckte han. Den allra roligaste var nog den tjockkorvsliknanade vovven av obestämbar ras som fullkomligen dyrkade vattnet. Hon guppade runt i vattnet som en vinkork och det märktes hur mycket hon trivdes. Det var så härligt att se! Sedan var det ett par vovvar till som plaskade omkring, men självklart var det vår Dixie som var stjärnan! :D
När man har badat färdigt måste man torka sig!
Hundsim i kalkbrottet http://www.youtube.com/watch?v=hkEZLL1AiFg
Dixie och matte tar en liten simtur tillsammans i kalkbrottet, husse dokumenterar. Synd bara att det var så mycket folk att kopplet var tvunget att vara på.. :( Matte vill undvika en encore av fredagens bokincident så det blev att sitta fast för Dixie.
Sötisen gjorde trots detta (med en hjälpande lätt klapp på baken) ett duktigt räddningsförsök och ankhoppade ut från bryggan och simmade ut mot matte som var "nödställd" lite längre ut i vattnet. Matte lugnade henne när hon kom fram och satte henne på kurs tillbaka till husse. "Nej, den gubben går inte, du ska RÄDDAS", menade Dixie som tvärvände när hon var nästan framme vid husse och bryggan. Matte MÅSTE med till bryggan så man vet att hon är i säkerhet. Söta, söta lilla hund, puss på dig*
Oj då, glömde visst att berätta om de andra vovvarna som badade i kalkbrottet i lördags. Det var så skoj att se alla vovvars olika inställning till vatten. Alltifrån Dixies "vatten är livet" till "vatten kan vara slutet på ditt liv" demonstrerades aktivt av olika jyckar. En golden av modell äldre tog sig an vattnet på samma sätt som luft. Bara lunkade på rakt ner, simmade ett par varv och gick upp och lade sig och somnade. En meter ifrån Dixie. Dixie kunde inte förstå hur någon kan sova när man är så nära en potentiell lekkamrat. En misstänk blandis schäfer-dobermannhane var otrolig feg. Det var så skoj att se hur denne store starke karl skuttade och ormade sig för det farliga vattnets skull. "Spännande, lockande med oh så farligt", tyckte han. Den allra roligaste var nog den tjockkorvsliknanade vovven av obestämbar ras som fullkomligen dyrkade vattnet. Hon guppade runt i vattnet som en vinkork och det märktes hur mycket hon trivdes. Det var så härligt att se! Sedan var det ett par vovvar till som plaskade omkring, men självklart var det vår Dixie som var stjärnan! :D
När man har badat färdigt måste man torka sig!
Bad, skugga och simning!
Nu har även matte och Dixie hittat till det härliga kalkbrottet!
Idag var matte, Dixie och en hundekipage till och badade och hade det mysigt hela dagen! Dixie är en sådan fisk i vattnet!! Hon plaskar i starten men snart kommer simtekniken in! :) Många vändor ner i vattnet hann vi med samt ett, myckert tvekande, hopp från bryggan (mattes väninna i vattnet MÅSTE räddas! :D ). Tyvärr fanns det annat folk där så när vovvarna skulle leka och fick springa fria (självklart frågade vi det andra folket först om det var okej att de var lösa) så spurtade Dixie rakt in i en tjej som låg och läste.. och en sida i hennes bok gick sönder. suck* Matte tyckte det hela var hemskt förargligt och beklagade och erbjöd sig att ersätta boken. Den inte så glada tjejen var trevligt och sade att det inte behövdes.. men usch så trist. :(
Dixie låg i skuggan när matte solade benen och skuggade bonnabrännan. Eller ja, låg och låg, denna lilla dam är en ål!! Hon slingrade sig längs med marken för att komma dit hon ville, inte sällan var målet att busa med hundkompisen.. suck för denna tonårig!!!
En RIKTIGT lyckad dag var det, trots bokincidenten, och åh så härligt det var att simma ihop!
HÄRLIGT med en simtur tycker både matte och Dixie!
Dixie sitter givakt i väntan på nästa dopp i vattnet.
Idag var matte, Dixie och en hundekipage till och badade och hade det mysigt hela dagen! Dixie är en sådan fisk i vattnet!! Hon plaskar i starten men snart kommer simtekniken in! :) Många vändor ner i vattnet hann vi med samt ett, myckert tvekande, hopp från bryggan (mattes väninna i vattnet MÅSTE räddas! :D ). Tyvärr fanns det annat folk där så när vovvarna skulle leka och fick springa fria (självklart frågade vi det andra folket först om det var okej att de var lösa) så spurtade Dixie rakt in i en tjej som låg och läste.. och en sida i hennes bok gick sönder. suck* Matte tyckte det hela var hemskt förargligt och beklagade och erbjöd sig att ersätta boken. Den inte så glada tjejen var trevligt och sade att det inte behövdes.. men usch så trist. :(
Dixie låg i skuggan när matte solade benen och skuggade bonnabrännan. Eller ja, låg och låg, denna lilla dam är en ål!! Hon slingrade sig längs med marken för att komma dit hon ville, inte sällan var målet att busa med hundkompisen.. suck för denna tonårig!!!
En RIKTIGT lyckad dag var det, trots bokincidenten, och åh så härligt det var att simma ihop!
HÄRLIGT med en simtur tycker både matte och Dixie!
Dixie sitter givakt i väntan på nästa dopp i vattnet.
