Dixie -Chessex Jersey Jumper

Tänkte att det kanske skulle sitta bra med en liten sammanställning av hur ett typiskt dygn med Dixie ser ut nu för tiden. (Alltså när det varken är roadtrippar eller stundtala inslag av studier!)

Vår lilla valp, som inte är så liten längre (vägning ska anordnas!), sover numera nåstan undantagslöst hela nätterna mellan från ca 22:00 till mellan 06:00 och ibland så länge som till 07:30.
Morgonen startar då vid kl 06:00 med en kiss- och bajstur ut på grönområdet precis utanför huset. Sedan  in och förbereda frukosten för Dixie. Ingen promenad nu inte. Istället följer Dixie med matte in till sovrummet och myser i sängen till 07:55 då Dixie med oro i stämman annonserar "Matte, du har väl inte glömt att det är dags för frukost nu?!" Dixie intar sin frukost och sedan trallar vi ut för att kissa, sedan in igen och matte får en chans att äta frukost och kanske ta en dusch. Då tar Dixie en liten tupplur under tiden utanför toalettdörren...!

Dixies matrutin är att hon får sitta och vänta i ett rum (annat än köket) tills matte/husse säger "hit!", då kutar Dixie i vild karriär fram och växelvis får stå och sitta och efter en stunds väntan med intensiv ögonkontakt får Dixie ett "Varsågod" och dyker på maten som förtärs i rask takt. Vi har de sista dagarna, då vi varit i ett aningen större kök än vårt eget tränat att när Dixie blivit inkallad med standard-"hit!"-et så ska hon komma fram till husse/matte på annan plats än vid matskålen. Detta har väckt blandade/upprörda känslor hos Dixie men det går..!

När matte gjort sig i ordning tar vi en promenad till bussen ut till skogen. På vägen tränas det att gå fint i koppel, ngt som fortfarande är rätt svårt tycker Dixie. Nosen har i stor utsträckning börjat användas och det är spännande med allt man kan leta upp. Favoritträningen är numera Sök, såväl inomhus som ute i varierande terräng.

I väntan på bussen tränas det passivitet och Dixie får snällt sitta och vänta utan att lukta på marken. Detta brukar gå bra. Bussresan i sig är ingen fara. Visst, ibland måste man ju säga att det är lite tråkigt att bara sitta still, men i stort fungerar det toppen!

Väl i skogen får Dixie springa fritt och matte traskar omkring med växelvis ögonen på valpen och växelvis nosen i marken.. Lite inkallning och sitt-stanna kvar tränas.. samt kanske lite sök! ;)

Efter en ca 40 min lek och promenad i skogen, förutsatt att jag inte går vilse, vilket händer ibland!.. tar vi bussen hem och sätter middagen på snabblagning.
(Ja, kanske är 40 min lite väl lång tid, men jag kämpar för att hålla nere det vid det. Både Dixie och jag skulle gärna leka i flera timmar och kämpar för att behärska oss.)

Efter detta sover Dixie skönt och tungt i sin Biabädd, som är dags-sovplatsen. På natten sover hon på ett supermjukt underlag i hagen i vardagsrummet. Under tiden sitter matte vid datorn och uppdaterar bloggen, försöker fixa lite mat till sig själv och vilar efter dagens lek och stoj!

Vid 4-tiden tar vi en promenad med lek och träning av samma moment som tidigare nämnt: gå fint i koppel, stanna (di man går för långt fram), sitt-stanna kvar, sök, hopp och lek, trava lite och kanske en liten galopp och fritt gående så man lär sig hålla koll på matte.

Efter det blir det tupplur igen och sedan mat vid mellan 18:00-18:30 och senast 19:00. Ut för en liten  "tömning" och sedan in och leka/slappa till allt mellan 20:00 och 21:30 då vi tar kvällspromenaden som ser ut ungefär likadant som kl 16 promenaden, fast med mer frigående och mindre mängd träning.
Efter denna dagens sista större aktivitet slappar vi, kanske myser i soffan och gör ngt bestyr som kloklippning eller annat aktuellt.
Kloklippning är inget skoj alls tycker Dixie, särskilt inte på framtassarna. Men om matte gosar och myser samtidigt finns det faktiskt risk att man somnar! :D
Slutat ge henne godis när jag klipper klorna,.. det bara stressar upp henne.
Tycker ledaren på vår valpkurs förklarade det bra: "Ifall ni sitter och nickar framför TV:n och er sambo plötsligt utbrister: "Ska vi ta oss en fika?", visst vaknar man till?!"
..detta tycker jag stämmer bra på Dixie som bara blir stressad av godis.. om användra vill använda sig av godis är det fritt fram om det fungerar bra för er, men inget mer sånt för oss..
Då kanske ni undrar.. men, för er "stackare" aldrig ngt gott?! Jo, visst får hon det,.. när hon ska varva ner och ligga i sin säng kan hon få ett nytt fint tuggben (hon har så gott som ständig tillgång till tuggben) eller hennes stora favorit en stor grön "Dentix-tandborste"!! Hon ÄLSKAR dessa! Och de håller ganska länge, dock kortare och kortare tid allteftersom hon växer så man får ha en halvt öga på henne så hon inte sätter i sig en hel så'n på en och samma gång. Levergodis och foderkulor används om vartannat när vi tränar olika övningar. Mestadels använder vi foderkulor.

Kvällen avslutas med att matte tar Dixie med ut på en sista kisstur precis innan läggdags och Dixies stoppas ner i hagen där hon ofta lägger sig på golvet och stoppar huvudet under sovunderlaget.

Dixie är mycket samarbetsvillig. Hon kan följande kommandon: "sit!", "stanna (-kvar)", "varsågod", "aj-aj", "nej", "sök", "hit (kom-hit") och "vänta (halvt)".
Dixie är fortfarande lite trotsig och inkallningen är långt från 100%ig.
Dixie ÄLSKAR andra hundar och barn. All lydnad och så gott som all hörsel försvinner då någon av dessa dyker upp.
Dixie skäller nästan aldrig, förutom i vissa fall då andra hundar gett henne en "utskällning", då kan det komma ett ensamt skall. DÄREMOT alla speglar och andra reflekterande ytor ska gömma sig när Dixie drar fram, annars kommer det en utskällning och när närmare bekantskap gjorts blir det många närgångna pussar..!!
Rumsrenheten är ett outtalat faktum.. dvs vi vill inte säga det,.. då kommer det garanterat en pöl!!
Dixie är toppen på att slappna av i mattes/husses knä och kan somna lite var som helst.. barnkalas, busshållsplatser osv. Gärna, gärna vill hon ha huvudet/nosen nerpulad i armbågenvecket.

Jaa,.. det var nog allt för denna gången. Tror att det är en ganska uttömmande beskrivning av hur det är att leva med Dixie!