Viltspårskurs del 1
Oj oj, det är definitivt värt att gå upp kl 06:20 en lördag morgon när man får en såhär härlig dag!! :D
Dixie och matte har varit på viltspårskurs i Huddingetrakten idag. Det har varit helt toppen. Trevliga och vettiga instruktörer, träffa go'a glada hundsläkten och spännande nya övningar att träna på.
Dixie ligger och väntar och passivitetstränar innan startskottet. (Lite lustig min hon har! :P)
Uppresa
Kl 06:20 ringde mattes väckarklocka (mobil) och matte och Dixie gjorde sig i ordning för att vänta 50 min på stationen på att tåget skulle komma, dåliga förbindelser som det är på lördagsmornar.. när vi skulle gå ut genom dörren kom matte på, "varför sitta och tråka på stationen i 50 min, varför inte promenera till stationen istället?!". Sagt och gjort, matte och Dixie tog en morgonpromenad till stationen och kom fram i så bra tid att vi bara behövde stå och vänta ca 10 min tåget! Tågresan upp gick problemfritt och djurvagnen ekade tom på andra fyrbenta.
Samling
Väl framme i Sthlm mötte Eva (uppfödaren) upp oss och vi åkte till platsen där alla deltagare skulle samlas kl 11:30. Eftersom vi varit lite väl försiktiga i tidsplaneringen blev det en lite längre stunds väntan i kallblåsten, men under tiden fick Dixie en välbehövlig frisering och matte fick möjlighet att sticka in i affären och köpa till mat. Nu när matte är på praktik under veckorna är kylen helt tom. När matte kommer hem vid 5-tiden är det hund (och vila!!) som gäller, då hinns det inte med att handla mat, man vill ju ut och leka med hunden! :P
Teori för tvåbenta
När alla kursdeltagare samlats åkte vi i karavan till träningsplatsen som var en underbart vacker stuga omgiven av vatten och skog. Vi rastade hundarna och stoppade in dem i bilarna under tiden de tvåbenta fick teoretisk undervisning i grunderna för spår och eftersök. Otroligt intressant, matte fick rejäl mersmak!
Relaxing
Efter teoribiten blev det fika och hundarna fick komma ut och lufta sig lite.. vissa av vattendjuren tog sig tom en simtur!! Eftersom Dixie var vit som en snögubbe av stressmjäll (som hon, täckt av, hoppade ur bilen vid samlingsplatsen) så blev det passivitetsövningar för hennes del, vilket hon klarade riktigt bra... förutom självklart när de andra hundarna kom ändå fram och nosade på henne! Stressmjäll är ett nytt ord för matte, det hade jag aldrig hört förut. Märkligt*
"Familjen" står och väntar ivrigt i pausen
Vissa tog sig ett dopp i vattnet.. flattar som de är!!
Övningsdags!
Till slut var det äntligen dags för premiären för våra blivande viltspårschampions, Dixie var först ut i sin grupp (vi delades in i två grupper, tre hundar i varje grupp). "HJÄLP!!! Vad farao är det här?!?!!" är den enda möjliga tolkningen som kan göras av Dixies uppsyn när hon fick vittring på den första blodfläcken i spåret. Livrädd med svansen långt in under benen och strålade rädsla ut genom hennes vackra ögon. Som matte idag lärt sig på teorin, så är det en minimumgräns på 5 meter som ska vara mellan förare och hund vid viltspårsprov. DET fungerade inte med Dixie vid hennes första kontakt med blodspår. Matte och ledaren fick snällt gå bredvid och locka och pocka för att Dixie skulle våga sig fram. Det syntes tydligt att det var spännande. Nosen var lååångt nere i marken när hon spårade, men mer än 1-2 steg vågade hon inte spåra, då stannade hon och låtsades som ingenting. När vi slutligen kom fram till slutet av spåret där klöven låg blev hon helt spak, hon VÄGRADE se att det låg en klöv där. Ledarna som skämtsamt att med flattar så behöver man ju oftast inte bära tillbaka klöven själv utan hunden bär den stolt som tusen tillbaka. Den biten missade tyvärr Dixie. Matte fick bära klöven och Dixie försökte i sin rädsla att fly när hon tvingades gå bredvid matte och den fasansfulla saken som matte galet nog vågade hålla i!!!! Matte som tidigare trodde att det var hon som skulle vara mesig med ett avhugget ben i munnen på sin jycke, men inte då! Ledaren visade oss på en plats avsides där matte på alla möjliga sätt fick försöka få Dixie att intressera sig för klöven. Det var halvt omöjligt, hade inte matte igår köpt dundergodis hade nog Dixie aldrig ens vågat sig i närheten av den fasansfulla klöven.. men att bära den tillbaka till kursgården.. det fick matte göra! :D Dixie nosade bara lite granna på den, men mest tittade hon åt vilket annat håll som helst förutom åt det håll som klöven fanns. "Lalalalala, den finns inte. Jag ser INGET...."!
Resan hem
Dixie och matte hade biljett hem till kl 19, men hann med nöd och näppe med 5-tåget. Skönt att vara hemma 19 och inte 21, särskilt när både matte och hund är helt slutkörda. Dock var platsbiljetterna slut så matte och Dixie sällskapades på golvet halva resan innan en stol blev ledig som matte kravlade sig upp på. Sköönt att vara hemma igen tyckte båda matte och hund. Dixie sover nu som STOCK. En orörlig klump med hund, stilla som en stenstod! Både matte och hund kommer sova gott i natt, utan tvekan!
Matte är rejält biten. Hon funderar nu till och med om det kanske inte är omöjligt att hon också tar jägarexamen..!! Ja, eller i alla fall ser till att det blir av med praktisk jakt!! Vilka personlighetsförändringar som sker när man fått hund! Matte funderar på att lägga en köttbullespår till Dixie i veckan, bara så hon får en positiv upplevelse kopplat till spårning.
Dixie och matte har varit på viltspårskurs i Huddingetrakten idag. Det har varit helt toppen. Trevliga och vettiga instruktörer, träffa go'a glada hundsläkten och spännande nya övningar att träna på.
Dixie ligger och väntar och passivitetstränar innan startskottet. (Lite lustig min hon har! :P)
Uppresa
Kl 06:20 ringde mattes väckarklocka (mobil) och matte och Dixie gjorde sig i ordning för att vänta 50 min på stationen på att tåget skulle komma, dåliga förbindelser som det är på lördagsmornar.. när vi skulle gå ut genom dörren kom matte på, "varför sitta och tråka på stationen i 50 min, varför inte promenera till stationen istället?!". Sagt och gjort, matte och Dixie tog en morgonpromenad till stationen och kom fram i så bra tid att vi bara behövde stå och vänta ca 10 min tåget! Tågresan upp gick problemfritt och djurvagnen ekade tom på andra fyrbenta.
Samling
Väl framme i Sthlm mötte Eva (uppfödaren) upp oss och vi åkte till platsen där alla deltagare skulle samlas kl 11:30. Eftersom vi varit lite väl försiktiga i tidsplaneringen blev det en lite längre stunds väntan i kallblåsten, men under tiden fick Dixie en välbehövlig frisering och matte fick möjlighet att sticka in i affären och köpa till mat. Nu när matte är på praktik under veckorna är kylen helt tom. När matte kommer hem vid 5-tiden är det hund (och vila!!) som gäller, då hinns det inte med att handla mat, man vill ju ut och leka med hunden! :P
Teori för tvåbenta
När alla kursdeltagare samlats åkte vi i karavan till träningsplatsen som var en underbart vacker stuga omgiven av vatten och skog. Vi rastade hundarna och stoppade in dem i bilarna under tiden de tvåbenta fick teoretisk undervisning i grunderna för spår och eftersök. Otroligt intressant, matte fick rejäl mersmak!
Relaxing
Efter teoribiten blev det fika och hundarna fick komma ut och lufta sig lite.. vissa av vattendjuren tog sig tom en simtur!! Eftersom Dixie var vit som en snögubbe av stressmjäll (som hon, täckt av, hoppade ur bilen vid samlingsplatsen) så blev det passivitetsövningar för hennes del, vilket hon klarade riktigt bra... förutom självklart när de andra hundarna kom ändå fram och nosade på henne! Stressmjäll är ett nytt ord för matte, det hade jag aldrig hört förut. Märkligt*
"Familjen" står och väntar ivrigt i pausen
Vissa tog sig ett dopp i vattnet.. flattar som de är!!
Övningsdags!
Till slut var det äntligen dags för premiären för våra blivande viltspårschampions, Dixie var först ut i sin grupp (vi delades in i två grupper, tre hundar i varje grupp). "HJÄLP!!! Vad farao är det här?!?!!" är den enda möjliga tolkningen som kan göras av Dixies uppsyn när hon fick vittring på den första blodfläcken i spåret. Livrädd med svansen långt in under benen och strålade rädsla ut genom hennes vackra ögon. Som matte idag lärt sig på teorin, så är det en minimumgräns på 5 meter som ska vara mellan förare och hund vid viltspårsprov. DET fungerade inte med Dixie vid hennes första kontakt med blodspår. Matte och ledaren fick snällt gå bredvid och locka och pocka för att Dixie skulle våga sig fram. Det syntes tydligt att det var spännande. Nosen var lååångt nere i marken när hon spårade, men mer än 1-2 steg vågade hon inte spåra, då stannade hon och låtsades som ingenting. När vi slutligen kom fram till slutet av spåret där klöven låg blev hon helt spak, hon VÄGRADE se att det låg en klöv där. Ledarna som skämtsamt att med flattar så behöver man ju oftast inte bära tillbaka klöven själv utan hunden bär den stolt som tusen tillbaka. Den biten missade tyvärr Dixie. Matte fick bära klöven och Dixie försökte i sin rädsla att fly när hon tvingades gå bredvid matte och den fasansfulla saken som matte galet nog vågade hålla i!!!! Matte som tidigare trodde att det var hon som skulle vara mesig med ett avhugget ben i munnen på sin jycke, men inte då! Ledaren visade oss på en plats avsides där matte på alla möjliga sätt fick försöka få Dixie att intressera sig för klöven. Det var halvt omöjligt, hade inte matte igår köpt dundergodis hade nog Dixie aldrig ens vågat sig i närheten av den fasansfulla klöven.. men att bära den tillbaka till kursgården.. det fick matte göra! :D Dixie nosade bara lite granna på den, men mest tittade hon åt vilket annat håll som helst förutom åt det håll som klöven fanns. "Lalalalala, den finns inte. Jag ser INGET...."!
Resan hem
Dixie och matte hade biljett hem till kl 19, men hann med nöd och näppe med 5-tåget. Skönt att vara hemma 19 och inte 21, särskilt när både matte och hund är helt slutkörda. Dock var platsbiljetterna slut så matte och Dixie sällskapades på golvet halva resan innan en stol blev ledig som matte kravlade sig upp på. Sköönt att vara hemma igen tyckte båda matte och hund. Dixie sover nu som STOCK. En orörlig klump med hund, stilla som en stenstod! Både matte och hund kommer sova gott i natt, utan tvekan!
Matte är rejält biten. Hon funderar nu till och med om det kanske inte är omöjligt att hon också tar jägarexamen..!! Ja, eller i alla fall ser till att det blir av med praktisk jakt!! Vilka personlighetsförändringar som sker när man fått hund! Matte funderar på att lägga en köttbullespår till Dixie i veckan, bara så hon får en positiv upplevelse kopplat till spårning.
Kommentarer
Postat av: Piggelin
Skoj att ni har haft en bra dag!:-) Skönt att ni kom inte sent hem!..
Fina bilder! :-)
Kram!
Postat av: Eva
HEJ Ida och Dixie, Jätteskoj att träffa er igen igår och skönt ni kom hem ordentligt. Jättekul att du är nöjd med dagen som gav sporre att fortsätta viltspårsträningen! Är säker på att Dixie kommer att tycka det är roligt hon med efter lite erfarenheter, mer vanligt än ovanligt att det är lite läskigt med blodspår i början ju ;)
Samla på henne hull o päls nu så går det säkert bra i Karlstad i maj. Ses nästa lördag igen! Kramar från Eva, Pelle och "tjocka släkten"
Postat av: Any
*hehe* varför inte börja spåra kantareller....eller hunkar ;)
Postat av: sandra
Nähä??? Vad tufft, den verkar vara populär om hunden själv får välja hihi.... Billy älskar sin krokodil. Allt har blivit bättre nu... läs bloggen :P Puss
Trackback
